Leve narcissismen!

Passa dig noga för sanning
och de som den vill bjuda ut
för i din hand syns blott döden
när bevingade ord tagit slut.

Den eviga maktgalenskapen,
människans boja och ok,
är lättast att dela med andra
men självisk om du är klok.

Ty uti dogmatiska kamper
finns allena ett säkert och visst,
på fältet när röken har lagt sig
skrattar ensam poeten till sist.


Staden

Regnglittrande soluppgångar
på trasiga gator
efter rödvinsfyllor i Majorna
och onödiga cigaretter.

Kvinnor från Andralång
med åsikter och kort rött hår.
Ångestpromenader i Slottskogen.
Sälar som inte bryr sig alls.

Mustascher med trånga byxor.
Nordstans vomatorium.
Den blå timmen i hamnen
och natten över Älvsborgsbron.

Raketnätter på skansen
med meningslösa midnattsblickar
på kvinnan med den svarta kjolen.
Mousserat vin i plastmuggar.

Karnevaler och folkfest.
Masspsykoser på Ullevi.
Avenyns kokainslagsmål
och Poseidons frusna pitt.

Ensamt midnattsraggel i Vasa,
bortmotad och bortglömd,
bredvid parkbänkspar
och spårvagnar som aldrig gick.

Bakismat med gårdagen
vid Olskrokstorget.
Ett tudelat, evigt farväl 
till det som kunde vara.

Folkölen vid Masthuggskyrkan
och bevaka hamninloppet.
Deprimerad, svår och lycklig
med måsarna i vinden.

Dan-Johans brygghusvisa

Den enes bröd,
den andres död
sjöng Dan-Johan,
den snobben.
Till bordsgrannen sin
vars amor gått i svinn
och som lyckats att få
stora nobben.

Men ska du gå på en dans
och med en dam ta en chans
får du passa dig för gamla brott.
Ja, har du inte någon koll
på vart du rullat runt din boll
får du sona för det du har sått.

Han blåste sig upp
stolt som en tupp
med lusta och synd
i sitt sinne.
Men hans erbjudna fat
möttes mest utav hat
ty damen var frisk
i sitt minne.

För ska du gå på en dans
och med en dam ta en chans
får du passa dig för gamla brott.
Ja, har du inte någon koll
på vart du rullat runt din boll
får du sona för det du har sått.

Jag känner nog dig,
sade så denna tjej
med etter och stål
i sin röst.
För jag vet att du vill
skänka bort allt ditt spill
men ej mer får du
smeka mitt bröst.

För ska du gå på en dans
och med en dam ta en chans
får du passa dig för gamla brott
ja, har du inte någon koll
på vart du rullat runt din boll
får du sona för det du har sått

Lokalen blev tyst
ingen sade ett knyst
när damen slet fram
en lavett.
Trotts kinden så röd
fick charmören ej stöd
ty hans stil var
av känd etikett.

Så ska du gå på en dans
och med en dam ta en chans
får du passa dig för gamla brott.
Ja, har du inte någon koll
på vart du rullat runt din boll
får du sona för det du har sått.

Atatürk Havalimani

Jag gladde mig på turen
med planets whiskyskål,
men min vecka uti turkland
blev en resa utan mål.
Sådant önskar jag ej någon, om nu dessa ord kan tros
    -Deporteringsblues

Skorna är för trånga
och kläderna för få.
Vi fryser och vi svälter
det är fan så man kan må.
Å allt vi har att dricka är gammal äppeljuice
    -Deporteringsblues

Munnen smakar svavel
och kroppen stinker så
att vanligt folk de fly bort
från vår deporteringsvrå.
På den flygplats gudar glömde; där lyckan flög sin kos
    -Deporteringsblues

I sömnen skriker barnen
på bänkar utav stål.
En ryska skriker med dom
i slaviskt klagomål.
Vi sitta så i limbo och i tragikomiskt mos
    -Deporteringsblues

Jag ylar i mitt sinne.
Jag tyar inte mer.
Jag lägger mig på golvet,
ögonlocken faller ner.
Då brummar det förbi en städmaskinsmatros
    -Deporteringsblues

Vuxenresan

Släng bort dina tankar och drömmar,
tag ett lån till ditt egna Versailles.
Sätt dig i båten och lyssna
på den sång som går 'Arbeit macht frei'.

På bussen mellan Göteborg och Oslo

Herr tullman, herr tullman!
Låt mig nu förbi.
Jag ser väl ganska snäll ut
och värd att springa fri?

Herr tullman, herr tullman!
Släpp all tullmani
Vad gör ni med min väska
och allt som finns däri?

Herr tullman, herr tullman!
Den där är icke min.
Jag lovar dig herr tullman
den måste smugglats in.

Herr tullman, herr tullman!
Var god och lös min arm.
Jag lovar att jag lyssnar
med ånger i min barm.

Herr tullman, herr tullman!
Såhär är så det är.
Jag måste blivit lurad,
jag lovar och jag svär.

Herr tullman, herr tullman!
snälla, lyss på mig.
Om du behöver pengar
så har jag det till dig.

Herr tullman, herr tullman!
På Gud, det var ett skämt.
Här mutas inte någon
det menar jag bestämt!

Herr tullman, herr tullman!
Nu har jag inget kvar.
Du tog allting jag ägde,
du skrapade mig bar.

Herr tullman, herr tullman!
Vi säger väl som så,
att jag min skärseld lidit
och att jag nu får gå?

Minimax

Tänk först på den sjukaste världsanarki
och hur det nu vore att leva däri.
Blir det krig emot allt,
levs det ensamt och kallt,
blir det endast i gropen man kan vara fri?

Tänk sedan på liv i en mardrömsstat,
hur det vore format i sådant format.
blir tankar illdåd,
under härskarens nåd,
blir du tvingad till mord och till hat?

Tänk länge och väl:
solitär eller träl?
Vilken yttersta gräns väljer du?