Det är märkligt ändå,
hur ett ord eller två,
kan få hjärtat
att helt sluta slå.
Fenix
Kärlek finner man i glaset
och vänners blöta andetag.
På Dionysos gästabud,
bland liv och frälst behag.
Här bälgar jag min mening
med skratt och glada vrål,
gal och utför piruetter,
dricker varje ljuvlig skål!
Jag resa så mot dimmans land
och tåget gå mot ändstation.
Det slutet stavas kväkarsång
samt rännstensrotation.
Från eldens varma lidelse
syns snart blott smutsig aska.
Framstupa grunnas stilla då:
"Var lade jag min flaska?"
Deduktion
Premiss (1)
Vår första sanning angå
Vår första sanning angå
slutet utav våra öden
och den lyder:
Vi stå alla inför döden.
Premiss (2)
Vår andra sanning angå
Vår andra sanning angå
vad man framliden medföra
och den lyder:
Ingenting du kan beröra.
Slutsats
Syntesen blir således
summan utav (1) och (2)
och den lyder:
Älska, broder älska!
Tills ditt hjärta slutar slå.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)